Allt negativt om Dr Jackson i tidningar/internet måste stå kvar- får icke ”glömmas bort” enligt EU:s förordning GDPR

Lyssna nu!

Jag vet om att jag är en synnerligen uppskattad doktor, speciellt av svårt sjuka patienter där min goda empati visar sig. Jag är en sådan som springer till akuten om någon har gallstensanfall eller något annat smärtsamt. Jag brukar ringa hem ibland till svårt sjuka patienter för att kontrollera att de förstått medicinering om de vid undersökningen gav intryck icke riktigt förstå ordinationen, jag tar patienter på extra-besök för att kontrollera eventuella biverkningar etc etc.   Detta känner patienterna och jag är mycket trygg i min egen roll som läkare.

Däremot har jag ofta blivit utsatt för verbala angrepp och anmälningar av både patienter och personal för att jag hållit i sjukskrivningar/andra intyg på ett korrekt sätt. Minst 1-2 gånger per månad har jag blivit verbalt attackerad av patienter, personal, anhöriga för att jag ej förfalskar intyg/skriver det patienten vill. Jag är van vid det.

Vi har en del som kallar sig patienter som egentligen inte alls är det. De kommer helt friska och vill ha sjukskrivning och hittar på symtom. Precis som många överdriver sina symtom för att få ökad personlig assistens. De är i klar minoritet, kanske 1-2% eller så. Men då jag är en erfaren och god diagnostiker så har jag ofta minskat på sjukskrivningar, nekat förtidspension eller nekat fuskintyg inom LSS-branschen. Då har jag blivit anmäld eller på annat sätt trakasserad av patienter, anhöriga eller t.o.m. personal som kommit in och skrikit ”Du måste sjukskriva- patienten är jättearg!”.   Jag har sett det som en naturlig del av mitt jobb. Jag är 2 meter lång, gammal tio-kampare, väger sedan många år runt 110 kg och tar dessa striderna formellt och sakligt. Dessutom är jag så stor att ingen enkelt går på mig fysiskt vilket gett en viss trygghet i dessa ibland påfrestande processer. Jag har säkert sparat 100-tals miljoner åt staten på att bedriva korrekt sjukskrivningspolicy. Pengar som kan satsas på reellt sjuka.

Nu till saken. Efter att jag mycket korrekt och sakligt skrev artiklar i Dagens Medicin året 2006 att vi måste skydda barn från övergrepp, speciellt det som kallas MAL-BP, och som kan vara oerhört plågsamt för offren så blev jag påhoppad av ett stort antal journalister som ringde runt till olika ställen där jag arbetade som bemanningsläkare och jag blev utsatt för de mest hårresande lögner offentligt i deras tidningar.

Journalisterna ringde till vårdcentralerna och sa ”Vi hörde att Jackson jobbar hos Er- Ni vet väl om att det är han som skyller apati hos flyktingbarn på föräldrarna”.  Författaren Gellert Tamas och SVT:s Uppdrag granskning hade ju fintat hela svenska folket långt upp på läktaren när de anklagade mig och andra hjältemodiga läkare som visselblåste om övergrepp på apatiska flyktingbarn för okunniga. SVT/SR framställde oss som visselblåste som oseriösa emedan verkligheten var att det var just vi som satsade vår karriär för att skydda flyktingbarn från s.k. MAL-BP övergrepp som var seriösa OCH kompetenta och följde god läkaretik. SVT/SR och svenska journalister betedde sig som galningar i debatten. De mörklade, nekade genmäle, trakasserade och ljög om oss som sa ifrån.

Vi visselblåsare var väldigt modiga ska jag säga. Både jag, Tomas Eriksson och Hans Bendz som kände vi måste göra vår läkaretiska plikt. Men se det tyckte inte journalisterna. De trodde att en person Gellert Tamas, som utvaldes till expert i apatiska barn saken av journalisterna, trots att han saknade både medicinsk och journalistisk utbildning, var rätt person att granska en av världshistoriens mest komplexa medicinska diagnostiska frågeställningar. SVT/SR trodde Gellert Tamas hade rätt när han sa vi som visselblåste hade fel.   Tamas och SVT, vill jag berätta för mina läsare, har sannolikt orsakat en av världens största medicinska skandaler genom att skydda vuxna som utnyttjar sårbara barn som torpeder och mänskliga sköldar för att få asyl. Det förekommer endast i Sverige. Just på grund av att svenska journalister har kallat alla oss som försökt varna för övergreppen på de stackars barnen för högerextrema och inkompetenta. Fy skäms svenska journalister! Sjufaldigt fy skäms på Er!

För mig blev det så att vårdcentralscheferna blev jätterädda när journalisterna gick på dem. Och mina s.k. chefer som mest var sjuksköterskor, mindre erfarna läkare, t.o.m. ingeniörer o.dyl började berätta, inte bara om de missnöjda patienterna som jag inte sjukskrev, utan rena falsarier publicerades t.ex. om en muslimsk invandrarfamilj som sköterskan bokat fel och jag fick skulden att avsiktligt felboka etc etc.  Och alla var kvinnliga journalister – de betedde sig som hysteriska höns. Sammanlagt ett 15-tal kvinnliga journalister skandaliserade mig åren 2006-2018 för de trodde jag hade fel i apatiska barn frågan. SVT/SR hade ju sagt jag hade fel och anklagat mig för nazism mm.  Nu är jag ju lite högerextrem eftersom jag är kristen, konservativ och nationalist så jag tycker egentligen anklagelserna inte gör så mycket för egen del. Men väldigt synd om barnen som fått och får utstå ofattbart lidande pga lögnerna om mig och synd om allmänheten som icke har fått korrekt information om den märkliga epidemin om apatiska barn i Sverige.

Nu har jag fått höra både av vänner och kollegor som känner till FAKE-NEWS artiklarna om mig på nätet att jag kan begära få dem borttagna enligt EU-förordningen. Till dem har jag sagt- Absolut icke! De skall stå där som ett monument och viktigt forskningsmaterial till varför Sverige som enda land i världen har en epidemi av grova barnövergrepp i form av  sondmatade ”apatiska barn” i blöjor. Barnen ligger år efter år och skadas för livet och några barn lär ha svultits ihjäl av misstag av traffickers när traffickers försökt få dem så apatiska att de får asyl och traffickers har inte förstått när det gått för långt. Alltså att barnet blivit så skadat att det kommer att avlida.   Självklart accepterar jag dock att artiklarna blir borttagna om det anses kunna hjälpa barnen men just detta är väldigt svårbedömt, vi får inte trampa fel här ty det är bra att man kan se det journalistiska haveriet och jag överlåter just detta, alltså beslutande om eventuellt borttagande, till  Svenska Läkarförbundet som gett mig stöd. Då får de kontakta tidningarna.

Alltså. Denna otroliga, bizarra och ytterst plågsamma skandal förklaras först och främst genom att journalisterna har skrämt alla barnläkare till att tystnad genom att bedriva falska nyheter om visselblåsarna – att visselblåsarna hade fel. När det egentligen var tvärtom. Det var vi som var barnens riktiga vänner och beskyddare och journalisterna barnens fiender. Ty de mörklade dessa fruktansvärda övergrepp.

Dock. Det kan trots allt vara  väldigt viktig för framtida forskning, sociologisk, journalistisk, medicinsk att allt negativt som sagts om oss visselblåsare, huvudsakligen om mig och Docent Tomas Eriksson, icke tas bort från internet utan ligger kvar där. Dessutom så kanske vi kan få de journalister som ljugit om saken inför rätta. Journalister som Gellert Tamas och Nils Hanson som ansvarade för det missvisande Uppdrag gransknings programmet september 2006. Därefter Mette Friberg, Eva Beckman, Kerstin Johansson, Simone Hansen, Marita Kangestad, Matilda Jansson och många många fler om inte inför domstol så i alla fall vid offentlig skampåle.