Joggingspårmördaren – solklart frisk – inkompetenta feministiska psykiatriker

Läste idag DN-nätets artikel http://www.dn.se/sthlm/fangelse-eller-rattspsyk-for-mordet-i-loparsparet/

”Fängelse eller rättspsyk för mordet i löparspåret”.

Rättsmedicinalverket säger han är frisk, feministiska Socialstyrelsen att han är sjuk.  Saken illustrerar det kunskapsförfall  och den relativisering som råder inom svensk psykiatri.   Jag har haft några liknande fall, ganska sällsynta, mordaktuella patienter är trots allt ganska sällsynt för en psykiater som inte jobbar inom rättspsyk. Men det är samma gamla visa – några damer som fått titeln psykiater och några kulturmarxistiska herrar som följer kjolstyget, alltså typiska svenska velour-män, ser aggressivitet som något sjukligt – emedan det egentligen är en aspekt på den mänskliga själens mest naturliga och djupaste delar till vilka moral, individuation och ansvar förhåller sig.

Om någon man svårt misshandlar en annan man på öppen gata är det första en psykotisk psykiatrisk feminist tänker på ”Villken jobbig bakgrund den som misshandlar måste ha”. Undertecknad, och andra normala och kompetenta psykiatriker tänker ”Vilken skitstövel” och betydligt värre saker och ”det skall han få ångra, att prioritera sitt eget ego och lust på detta grymma sätt mot en stackars oskyldig människa skall ge honom 50 år i isoleringscell – detta har inget som helst med psykiatri att göra utan är en moralisk fråga”. 

Det är alltså moral det handlar om – men det fattar inte idioterna inom svensk Pippi-Långstrump-psykiatri.