KI-skandalen – Horribelt med syndabocksroll till enbart rektor Anders Hamsten.

Skandalen på Karolinska Institutet med vetenskapligt flum avseende plaststrupar är oklar och kommer att utvecklas.

Att enbart rektor Anders Hamsten avlägsnas från sin tjänsteställning börjar bli ett etiskt problem i sig. Varför kan mångårige dekanus och rektorsrådgivare Jan Carlstedt Duke sitta kvar när Carlstedt Duke satt i högre position än Hamsten när Macchiarini anställdes?

 Jan Carlstedt Duke.

Sannolikt mer skyldig i Macchiarini-affären än Anders Hamsten

Carlstedt Duke har suttit i central maktposition på KI under många år och utifrån vad tisslandet och tasslandet berättar på grund av sina Kina-uppdrag varit mer angelägen att frikänna Macchiarini än Hamsten.   Att KI under Carlstedt Dukes inflytande blir först i världen med artificiella mänskliga plastorgan är ju en medicinsk insats som heter duga och skulle givetvis positionera Carlstedt Duke enormt i Kina.   I saken skimrar ju något vi alla i stort sett alltid funnit alltför stort för att våga hoppas på – ett evigt liv – denna gång icke av nåd utan tack vare PLASTORGAN.   Nåväl, om icke evigt så i alla fall några decennier över hundra år.

Jag kan förstå begeistringen hos både Hamsten och Carlstedt och Gud vare oss andra nådiga om det visar sig att de haft rätt. Alltså att detta var ett viktigt steg i processen att utveckla plastorgan – som fungerar. Dock, tankarna om plastorgan kan lika väl ha försinkat som stimulerat medicinsk vetenskap.    Tragedin tycks idag sakligt vara att levande människor med familjer har fått inta rollen som försökspersoner med förutom dödlig utgång fått en mycket kvalfylld och plågsam sådan. Vi som sett bilderna från hur s.k. granulomatös inflammatorisk vävnad likt en cancersvulst vuxit in i luftstrupen och sakta kvävt patienterna förstår att detta är en ytterst plågsam död. Var och en som haft en svår halsfluss och känt smärtan när man försökt svälja har något konkret att jämföra med. Sannolikt var inflammationen pga plaststrupen när den väl satt igång lika smärtsam – minst.

Karolinska Institutet har mycket på sitt samvete – och mycket att förklara.   Att låta den vänlige gentlemannen och stora studiebegåvningen Anders Hamsten ensam ta skuld för hela processen är i mina ögon totalt absurt för att inte säga horribelt. Anders Hamsten är en till sätt och jargong en person med brittisk aristokrati som role model. Tillika är han lyssnande, modulerande och grupp-processorienterad. Han är faktiskt ingen maktmänniska. Han uppger nu i stort sett sitt sociala liv och sin professionella karriär för att hans gamla kärlek Moder Karolina och hans gamla arbetskamrater skall klara sig så bra ur tragedin som möjligt.  Hur många kollegor vågar tacka honom för detta- utan att samtidigt erkänna sin egen skuld – väldigt få tror jag. Lika få till antalet, alltså noll, som de barnläkare som tackade mig för att jag formulerat ett nytt syndrom – Group Malingering by Proxy/ Jackson MP-syndrom där jag lägger stor skuld för Sveriges apatiska barntragedi på – barnläkarna.

Anders Hamsten har i många haft Carlstedt Duke som bollplank och rådgivare. Carlstedt Duke är av ett helt annat virke. Han är maktorienterad, inbunden och strategisk. Och icke alls lika intellektuellt begåvad som Hamsten.  När utredningen, som sannolikt blir lika tandlös som allt annat svenskt idag, skall försöka utreda vilka som pushat Hamsten till det beslut han gjorde så måste utredarna pressa Hamsten. Han är inte den som förråder sina vänner. Som rektor har han sysslat med administration och säkerligen delegerat utredningen av fusket till sina närmaste betrodda. Detta har givetvis varit ett kardinalfel i en sådan här viktig fråga. I denna typ av fråga måste en ledare eller rektor engagera sig på heltid och tillsammans med andra med ytterligt skarp kritisk blick se i detalj, framför allt kontrollera de vetenskapliga publikationerna. Detta har inte Hamsten gjort och det är därför korrekt att han lämnar sin ställning som rektor vid KI.   Men att flera i ledningen sitter kvar emedan de reellt torde vara lika skyldiga eller mer skyldiga till försummelse än Hamsten är en etisk skandal i paritet med att ledningen hotade de fyra visselblåsande kirurgerna med polisanmälan. Just hotet med polisanmälan  säger min intuition mig att Carlstedt Duke ligger bakom.

Jag ger i dagsläget klart stöd till professor Arvid Carlsson, nobelpristagaren, att fler måste avgå. Om icke för annat så för att visa något så pass moraliskt elementärt som solidaritet och vänskap med sin kollega och förre rektor Anders Hamsten. Honom, till vilken de gett sina råd och torde alltså vara moraliskt lika ansvariga som Hamsten, om än icke formellt.

Tillsammans med Hamsten bör resten av ledningen som varit involverade i Macchiarini-affären avgå.

TJ.